jag har aldrig mått såhär dåligt och utan nån speciell orsak heller. kanske för att jag saknar viktoria (en väldigt nära vän som inte är så nära nu för tiden) och kanske för att jag kräver mer från mitt "förhållande", jag vill kunna springa fram till honom och kyssa honom som om de vore de naturligaste man kan göra, jag vill att alla ska titta på mig och tänka "wow, hur fan kan hon vara tillsammans med han", jag vill kunna följa med honom hem utan att nån känner obehag av de....men så är de inte nu :c
jag hoppas att folk kan se dehär som en tankeställare.
:'(
SvaraRadera